Det var en kille som sa: - Nu har du skrivit om allting som är fel. Skriv en sång om din dröm! Det var inte så lätt. Nog fan vet jag hur jag vill ha't. Men jag höll på att glömma bort det. Ja jag sov så gott och drömde så skönt, att jag sa nånting riktigt smart. Jag sov så gott och drömde så bra, men jag minns inte riktigt vad jag sa. Den där killen var klipsk. Jag vet inte vart han ville föra vårt samtal, men han väckte optimisten i mig. För allt är så jävla omöjligt nu. Ingen tar mig på allvar med min dröm. Då är det lätt att glömma bort den. Ja jag sov så gott och drömde så skönt, att jag sa nånting riktigt smart. Jag sov så gott och drömde så bra, men jag minns inte riktigt vad jag sa. Jag minns inte riktigt vad jag sa.. Jag minns inte riktigt... Du vet precis hur det är. Allt var så glasklart men orden blir till mos som man smakar på och sväljer igen. Men när de kommer tillbaks då ska jag skriva ned dem i min bok så att de finns kvar när jag vaknar. Ja jag sov så gott och drömde så skönt, att jag sa nånting riktigt smart. Jag sov så gott och drömde så bra, men jag minns inte riktigt vad jag sa.