Som snöflingor i stormen Far mänskorna förbi De virvlar liksom höstlöven Inför sin sista strid Det regnar över storstaden Han fryser där han går En främling ibland främlingar En vandring utan mål Neonskyltar speglar sig I bilar och betong Och skyltdockorna ler som om De nynnar på en sång: "Kom närmare, kom närmare Här säljer vi kurage För en ringa slant kan du känna dig Som kung fast du är page" Och jag ser att du gråter, Marianne Ja, jag ser att du gråter, Marianne Och nöjestemplen erbjuder Sin lugnande musik Och gemenskapen man känner Med en enarmad bandit Och frälsarn bakom bardisken Han ler och fyller på Och låtsas som det regnar När nån brister ut i gråt Och jag ser att du gråter, Marianne Ja, jag ser att du gråter, Marianne Marianne, hundra mil från din älskade famn I en treårig ensamhet Marianne, det kan slita det starkaste band Men vad bryr sig väl makten om det Han irrar runt i natten Så langt ifrån sin vän Längs gränder där man erbjuder Den Stora Kärleken: För hundra kronor får man se Hur mänskan avlar barn Och för tio till så får man ta Den tidning man vill ha Hans feberblanka ögon Ser hur bingohajarna Får äta gamla kämpar Inpå bara knotorna Och äldringarnas ögon Speglar samma ensamhet Som den som är han skugga I hans tysta lägenhet Och jag ser att du gråter, Marianne Ja, jag ser att du gråter, Marianne Marianne, han fick fara dit arbete fanns Sen de plundrat er del av vårt land Ändå känner han det som om felet var hans Att ni glider ifrån varann Han stannar till vid båtarna Han skälver som i kramp För en kort sekund så lockar Vattnets oljemjuka famn Så knyter han sin bleka hand Och vreden väller fram Han viskar: Vi ska visa de Vi lever ju, Marianne Och jag ser att du gråter, Marianne Ja, jag ser att du gråter, Marianne