Ett becksvart stearinljus brinner sakta i ditt rum Mörka tyger för ditt fönster så att stämningen blir skum I ett os av rökelse du ser demoner träda fram Där du sitter mitt på golvet på ett målat pentagram Men trots den ensamvarg du är så vill du dela allt på två Du vill hitta någon likasinnad någon som kan förstå Du kanske tycker att jag är allt för konservativ Men helt utan bevis kan jag ej tro på andligt liv... Du måste tro för att se, vad är det då för idé? Jag vill ju se för att tro först då kan fröet gro Om en andlig värld ja en annan dimension Ge mig något mer än en rekonstruktion Så blir det min religion... Jag besökte en kvinna som sa sig kunna spå Jag tänkte att hon kan nog få mig att förstå Hennes väsen det utstrålade kraft och mystik Men om mitt öde eller framtid kunde hon ej se ett skit - Vilken bluff utbrast jag och bestämde mig att gå men då sade hon till mig: - Dina chanser är små Hängivelsen är för svag i din själ Du måste öppna din kropp och ditt sinne likväl Du måste tro för att se... Ni säger till mig: - Andligheten bör väl få en chans Men aldrig någonsin har jag tackat nej Det har aldrig handlat om någon nonchalans Nej släpp fram alla gastar till mig Du måste tro för att se...