Vi har i vår stad just en snygg vaktparad, som spelar var lördag vid lunch. Då, nere vid gågatan, oavsett väder, det bjudes musik å punsch. å först uti ledet, som stolt tamburmajor, där knallar herr Pett ́son med keps å fiol. Han håller nog takten så gott som han kan. Det blir marscher i tretakt ibland. å tätt bakom Pett ́son, i Myrornas svid: en man gjord av ene å stål. Han sliter i bälgen å fumlar i basen å har blivit barnas idol. Han kom i från Finland när kriget var slut. Han kämpar med svenskan, men stakar sig ännu. En oändlig tango i djupaste blått är gudagåvan som han fått. å sist i vår lilla men stolta vaktparad, går Bergström, vår gamla skandal. han trummar med fingrar så bleka å sköra. Hans firma var störst i stan ett tag. Men pengar ska nyttja så livet är kort. Han stal av sig själv, åkte dit och fördes bort. Han ångar sig knappast, det ser man ju på ́n Han har lirat med Sarah Vaughan