Se hur sanningen förlorar sin substans lögnen kryper sakta in se hur solnedgången brinner i sin glans se hur ormen ömsar skinn Hör hur bäcken brusar i din barndoms galleri verkligheten är en tom kuliss vinden blåser vart den vill, den bara far förbi livet är en ofullbordad skiss Lukta på blommorna som växer ur vår jord vända mot den sol som ger dom liv lukta på betydelsen av varje enskilt ord låtsas att du är en detektiv Det finns en gammal tro att på någon avlägsen strand långt från hopplöshetens bro gamla vänner ska åter skaka hand Smaka på vinet som har mognat många år vänta på ditt liv i Miramar smaka på smultronen som växer i ett snår förvalta den tid som du har kvar Känn hur marken darrar där du bor vid en vulkan snart är ögonblicket här aska och pimpsten regnar ner på din altan svårt att leva som man lär Ana konturen av en annan existens tro på att möjligheten finns hoppas att hatet imploderar och förbränns det är bara kärleken du minns Det finns en gammal tro att på någon avlägsen strand långt från hopplöshetens bro gamla vänner ska åter skaka hand långt från hopplöshetens bro gamla vänner ska åter skaka hand